Nar jag, med blodsockerniva pa gransen till negativ (jag hade precis betalat 600 kr for kurslittetur och kande att utelunch var lite over the top i budgeten just da)(vilket som vanligt visade sig vara en dalig prioritering eftersom jag blir mordisk nar jag ar hungrig) antligen lyckats stappla mig hem fran taget efter denna forsta dag pa universitetet mots jag av varldens mest napna grarandiga katt pa kokstrappan! Oh bliss! Kattkarleken ar den enda sanna!
Hon sov sa sott pa dorrmattan att jag knappt nandes lasa upp dorren och ga in. Hon vaknade och jamade hogt och gallt och ville absolut folja med in. Okejra, bara du inte skvallrar for grannarna for da far jag stryk..
Forsta dagen avklarad, allt bra, allt lugnt.. Traffade mina 18-ariga klasskamrater och pratade om Pokemon, dumma foraldrar och dataspel. Sen gick vi och tjuvrokte pa skolgarden. Jag fick aven en sk komplimang av en kille; du ser inte ALLS ut som 25! Du ser ut ungefar som oss! (hur ska man tolka det?)
Jaha, nehej, skamt asido; alla verkar vara hemskt trevliga pa detta australiensiska vis, men som sagt... ganska unga. De bor alla hemma hos sina foraldrar fortfarande och har alla gatt i flick- eller pojkskolor i gymnasiet (vilket tydligen ar jattevanligt har, det hade inte jag forstatt!).
Sjalva kurserna har jag inte fatt nagon direkt uppfattning om annu, forelasningarna idag var bara korta introduktioner med pafoljande allman info om kurslitteratur och sadant.. Jag har oroat mig i onodan for engelskan, spraket kommer forhoppningsvis vara mitt minsta problem.
Jag kanner mig iallafall valdigt motiverad att plugga duktigt, och det ar val viktigast antar jag. Jahaja...
Ojoj dags for en liten soffpaus tror jag. Antligen har vi en soffa som man faktiskt kan ligga pa (Langholmsgatans historia var liksom inte byggd for att ligga i, eller sitta pa for den delen heller)
Vi hors, folks! (jag lovar att bli battre pa att maila..)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Din akademiska vandring har börjat... Jag minns första dagen på Napier University i Edinburg, jag och min polare Michael var de enda "mature students" i vår lilla klass som i övrigt bestod av 17-18-åringar från västkusten... Det var mycket prat om hur ENORMT spännande det var att festa utan att mamma/pappa/bysnuten var i närheten, att man var så VUXEN nu när man bodde själv osv osv... Ja det var tider det (när man var där själv alltså!) All lycka till dig kära Karin - du kommer att att vara outstanding! Puss!
Haha, Emma, precis sa ar det..!
Man far hoppas att de vaxer till sig snabbt som attan under forsta aret. Ja, det ska bli kul i alla fall, med eller utan 18-ariga kids!
Ha det fint vannen! Puss!
Skicka en kommentar