Jag sitter i mina roda soffa och skriver idag. Pa nya fina datorn (forvisso utan svenska bokstaver) som Darren kopte medan jag fortfarande var kvar pa norra halvklotet och roade mig. Fran min plats i soffan ser jag ut genom fonstret over gragrona eukalyptustrad som vajar sakta i morgonbrisen. Det ar precis lika idylliskt som det later. Luften ar varm och doftar av tung hogsommar. Jag ser och upplever dessa ting sasom det vore for forsta gangen, igen.
En fantastiskt rolig/galen/forkyld/hektisk/vemodig vistelse hemma i Sverige oppnade aterigen mina ogon for skonheten i detta andra hem. Det ma lata lojligt, men herregud vad tacksam jag ar for att kunna fa ta del av det basta av tva varldar. Synd bara att de ligger sa fortvivlat langt ifran varandra.
Sedan jag landade i torsdags natt har jag gatt som i dvala, fortfarande uppfylld av underbara vanner, mammor, broder och katter som jag saknar sa att det gor ont. Kanske ar det inte sunt att halla pa och resa fran alla dessa jamt och standigt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar