torsdag, maj 28, 2009

Detta livet

Idag en sorglig dag. Jag fick mail fran mamma; Randi ar sjuk. Det ar nat med njurarna. Formodligen kommer hon inte leva lange till. Men de vet inget sakert an, hon ska till veterinaren och ta blodprov imorgon. Lilla, lilla alskade kissen som har varit en del av vara liv i snart femton ar. Det kanns helt overkligt att hon kanske inte kommer finnas snart. Overkligt och otroligt, fruktansvart sorgligt.

3 kommentarer:

sarapirat sa...

jag blir nästan själv gråtfärdig när jag läser. randi fanns ju med tom när jag hälsade på hemma hos dig, är det möjligt? högstadietiden...
tänker på det, när bones en dag kommer att dö...om inte jag själv dör innan dvs.stor kram till dig

Anonym sa...

Mmm, vännen jag tänker på dig. inget kul när ens små husdjur bestämmer sig för att kila vidare... Min katt dog i vintras. Det är så himla konstigt. Man får tänka att minnet kan man ju alltid bära med sig! Att man ska vara glad över allt man fått. Hoppas vi hörs snart! Kram!
Jenny Pe

Karin sa...

Ja det ar sa sorgligt, nu ar Randi i katthimlen. Men hon blev ju jattegammal, vi fick ju gosa med henne i massor av ar. Och slutet blev bra. Men anda... Sa himla trakigt och ledsamt.
Vad trakigt att din kisse ocksa dog, Jenny! Var hon/han gammal?
Kram till er bada gullungar!