Jag slogs av insikten om sakernas tillstånd nu i helgen. Jag hade påbörjat min läsning av introduktionsboken i psykologi och insåg att hoppsan hejsan, det här går inte fort, inte.. Så då fick jag panik och tänkte att nej, jag kommer aldrig klara det här, jag kommer fortfarande vara på kapitel ett när examen närmar sig och mina fellow classmates står där i sina hattar och fladdriga kappor...
Sen lugnade Darren mig med att det går över, det blir bättre, man vänjer sig, man blir snabbare, du är inte utvecklingsstörd!
Tack älskade mr D, du är bäst. Och så fortsatte jag traggla. Det är svårt, men jag ska klara det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Lilla gumman! Om jag lärde mig att plugga på engelska vid 39 års ålder (och jag var trög!)så kommer du att lära dig på två veckor, jag lovar. Och det är mkt lättare att plugga eftersom man lär sig ett fackspråk som är ganska begränsat. Det där lät väl snusförnuftigt?
Håhåjaja
mamma
Jaa Karin, det kommer att gå bra! Du är så duktig och flitig och motiverad, och framför allt har du ett grundintresse i ämnet. Lyssna på Tove och Mr D, det känns oöverstigligt ibland men det är det inte! Du klarar det. Kram!
Kajin! jag började att tänka på det här med motstånd och kontroll när jag läste din blogg idag. att ibland kanske man tror att man klarar av mindre för att man är osäker och inte har kontroll över det, för att de är nytt och huvudet känns som en vattenmelon som håller på att sprängas och det bara är en tidsfråga innan kärnorna smattrar ut på tapeten och det blir en jävla mess... :P
jag brukar påminna mig själv om att vattenmelonen inte existerar, att det funkar som en trappa, att det aldrig känns så förjävligt som precis innan man är på väg till en ny nivå. jag välkomnar karin! snart visast i världen! ;)
puss!
Mamma, Emma och Tove (två Tove:ar här, haha!) - tack för stödet!! Det behövs, jag känner mig stressad och korkad för tillfället. Men det är också kul, vilket gör att det nog snart kommer kännas lättare. Vattenmelonen var en snygg liknelse, i like ;)
Mkt av paniken handlar ju bara om att allt är nytt... Jaha ni, vänner och mammor, tack igen! Stor kram!!
Åh lillan! Du är den minst korkade person jag känner! Tänk inte ens tanken! Du är både smart och snäll, en oslagbar kombination i livet! Åt helvete med självkritik! Njut!
puss från mamma
Skicka en kommentar